Och jag saknar honom redan. Man känner sig så ensam framför tvn när man inte får en puss med jämna mellanrum, inte har en axel att ligga på, inte har någon som kramar en så hårt att man tror att alla revben ska gå av (haha, ja jag har en ganska stark pojkvän), eller inte ha någon som kollar på en med hundögon bara för att man ska klia honom på ryggen en liten stund. Ingen att sparka eller bita på när han kittlar en så man tror att man håller på att dööö. Ja jag tror att ni förstår poängen. Jag saknar honom, och han är världens finaste. Jag älskar dig! ♥