jag måste bara säga att jag är en sån där person som föredrar att ha få vänner, men helt underbara, jättenära vänner. Än typ hur många som helst, och inte ha någon som man kan prata med absolut allt med. Det hade ju bara varit hemskt.
    Jag känner nu att visst jag har många vänner, det kan jag verkligen inte förneka, och alla är jättefina allihopa. Men sen har jag 5 stycken som står ut från mängden. (Jag vet att man aldrig ska nämna namn. men det skiter jag i. ni hör alldeles för sällan hur mycket ni betyder för mig.) iallafall, mina fem. mina bästa. Karolina Ahlsten, Johanna Danielsson, Lisa Wahlby, Frida Andersson, Nicole Keinprecht. (och hörrni, INGEN ORDNING PÅ DETTA. ni är bäst allihopa i vilken ordning som helst, upp och ner bak och fram. jajamen). Det är ni jag kan prata med allt om, det finns ingenting som ni inte får veta, bara ni frågar såklart. Och så har vi oss fem. NSFJL. Tillsammans är vi oslagbara. Tillsammans kan vi göra allt. Tillsammans blir allt så lätt. Jag saknar oss. helt stööörigt mycket. Och Karro, hon och jag tillsammans, då kan allt hända, verkligen vaaad som helst.
    Nej hörreni. Ni är underbara, och snälla, se till att vi aldrigaldrigaldrigaldrigaldrig skiljs ifrån varandra. Försvinner en av er, försvinner en bit utav mig.