Och vi får ju verkligen inte glömma det bästa och defenitivt sötaste på länge. I fredags när vi var klara med prov och skola för ett litet tag så åkte jag, karro och björn ut till karro och kollade på deras lammisar. Jag dog vad söta de var. jag hade lust att stoppa allihopa i fickan och ta med dem hem. sötastesötastesötaste. och jag kände mig lite som en i flocken ett tag med ullig grå tröja, och grå ulliga vantar. jag var en av dem. så är det bara, de fick nästan släpa iväg mig därifrån. Finafina lammisar. Och kalvisarna var också söta, men inte lika söta som lammisarna.