nu har jag suttit här en stund och försökt att klura ut vad jag ska skriva, men inte kommit på något passande, det kom förslag om "skolans golv", "gräsklippare" osv. men jag kände inte för att skriva om det, så jag låter bara fingrarna skriva, så får vi se vad det blir.

så ytterligare en dag med klass nittioett, klass nittioett är inte direkt en vanlig klass, inte en som alla andra, det är en mkt speciell klass, nämligen min klass. eller egentligen, själva nittioett är inte så särskilt speciell, de är dom som går i denna nittioett.  vad kan man säga om dom ?, inte mkt., eller egentligen väldigt, väldigt väldigt mkt, men jag kan inte komma på några ord eller meningar just nu som kan beskriva dom. helt å hållet underbara. om man går till skolan en dag o känner att livet är pest och ingenting kan göra en glad den dagen,. just i den sekunden som man tänker så, så ljuger man för sig själv, för någonstans långt inom sig så vet man, kanske omedvetet, men man vet (iallafall jag) att när man träffar den här speciella klassen, så blir man glad i hela kroppen, hela vägen in i själen. som idag, kände verkligen inte alls för att gå till skolan, men när jag väl kommer in i klassrummet så möts jag av en glädje, möjligtvis en trött glädje, eftersom det är tidigt på morgonen, men ändå en glädje, som man blir aldeles glad av. som idag.
- gympa, och det är 'gå-kull" som uppvärmning. jag o julia som då är ett "par" ramlar ihop på golvet efter inte en lång stund, dubbelvikta av asgarv.
- rast, har precis tagit fram musikpapprerna, och börjar ett krig mot hannicka som snart går över till att vi har varsin 'rulle' med musikpapper i vardera hand och kör någon slags fäktning med dom. som senare resulterar i att vi hamnar på golvet skrattandes. sen kommer angelica och utan förvarning har hon oxå hamnat på golvet,. jag hade absolut ingenting med saken att göra., inte alls.
      jag, och även en stor del ( med stor del menar jag då, jag julia och angelica ) av klass nittioett har en viss förkärlek till golv, jag hamnar dagligen på golvet av olika anledningar. ibland är det någon annans fel, någon annan gång är det mitt eget, ofta är det angelica man ska skylla på när jag har hamnat på golvet, för hon brukar nämligen hamna på golvet samtidigt som jag. julia är inte på samma sätt på golvet, hon råkar bara vara en sån som gillar att sitta på golvet lutad mot skåpen.

och det här blev ju oxå ett inlägg, även en del om "skolans golv", även att jag inte hade tänkt mig det.


ja vad kan man säga, det är bara att se på oss, så borde man förstå.